Sverigedemokraterna i Landskrona har lämnat in en interpellation angående bosättningslagen, ställd till Torkild Strandberg.

Interpellation

Ställd till kommunstyrelsens ordförande Torkild Strandberg (L)

Vågar Du, Torkild Strandberg, följa Lidingös exempel?

Bosättningslagen trädde i kraft den 1 mars 2016 (2016:38). Lagen innebär att alla kommuner är skyldiga att efter anvisning ta emot nyanlända som har beviljats uppehållstillstånd. Syftet med lagen är att nyanlända snabbare ska tas emot för bosättning i en kommun, och därmed kunna påbörja etableringen i samhällslivet och på arbetsmarknaden. Bosättningslagen (2016:38) omfattar nyanlända som har beviljats uppehållstillstånd som flyktingar eller annan skyddsbehövande enligt vissa bestämmelser i utlänningslagen (2005:716) samt anhöriga till dessa personer. Enligt bosättningsförordningen (2016:39) omfattar anvisningar till kommunerna endast nyanlända som vistas i anläggningsboenden och kvotflyktingar.

I Lidingö fattade kommunstyrelsen i oktober 2017 beslutet att nyanlända, som enligt bosättningslagen tilldelats en bostad på Lidingö, kommer att sägas upp från boendet när den tvååriga etableringstiden går ut. Detta gäller de nyanlända som kommit till Lidingö efter att den nya bosättningslagen trädde i kraft den 1 mars 2016. Lidingö är en av de kommuner som har sagt upp hyreskontrakt för nyanlända som kom till Sverige för två år sen. Man hänvisar till att etableringstiden är slut och Förvaltningsrätten slår fast att kommunen gjort rätt.

Med hänvisning till ovanstående vill jag fråga kommunstyrelsens ordförande Torkild Strandberg (L).

– Tycker Du att Lidingö fallet är något som kan tillämpas i Landskrona?

– Delar Du uppfattningen att likabehandlingsprincipen skall tillämpas?

– Är det rättvist att nyanlända asylsökande har en ”gräddfil” på bostadsmarknaden till skillnad från t.ex. Landskronas egna ungdomar?

Stefan Olsson (SD)

Läs interpellationen som PDF här.

Måndagen den 23 april var SD Landskrona inbjudna till bibliotekets samtalscafé. Samtalscafé är en träff där personer som läst SFI och vill lära sig svenska på en ytterligare nivå kan besöka debatter, samt ställa frågor. Under våren har politiska partier varit inbjudna och den 23 april var det SD Landskronas tur. Representanter för SD Landskrona var Daniel Engström, vice ordförande, och Stefan Olsson, ordförande. Frågor som diskuterades var bl.a. invandring, jobb, sjukvård och trygghet. Många av migranterna som ställde frågor till SD Landskrona berättade om hur felaktig det svenska migrationssystemet är och hur svårt det är att få jobb. Det bevisar bara att SDs politik är den enda som fungerar, och Daniel Engström och Stefan Olsson påpekade gång på gång att grundproblematiken ligger i att Sverige tagit emot för många invandrare på för kort tid. Många av deltagare nickade instämmande i vissa av SD Landskronas förslag och fick även en bättre syn och inställning till SD.

Under våren har SD Landskrona, med de nya kandidaterna, medverkat på fyra stycken politiska utbildningar, som hölls av distriktets utbildningsansvarige, tillika vice ordförande, Johan Wofralius. Olika politiska begrepp och hur man arbetar kommunpolitiskt har stått på dagordningen. Även debatteknik har genomförts och alla kandidater har övat på debatt. Sista utbildningen skedde dessutom på rådhuset, där kandidaterna fick öva på hur det är att arbeta i en kommunfullmäktigesal. Utbildningarna var väl besökta och mycket ny kunskap erhölls. Även de nya kandidaterna uppskattade dessa tillfällen. SD Landskrona är nu, tillsammans med sina kandidater, redo för att göra ett bra val, där SD Landskrona förhoppningsvis  ökar i valet och får fler mandat i kommunfullmäktige. Framtiden är vår!

En av de fyra utbildningar som SD Landskrona medverkade på. Alla foton: Johan Wifralius.

SD Landskronas kandidater lyssnar intresserat.

Stefan Olsson, ordförande SD Landskrona.

SD Landskronas ordförande, Stefan Olsson, pratar om arbetet i kommunpolitiken.

Sista utbildningstillfället ägde rum på rådhuset där kandidaterna fick öva debatteknik.

Sverigedemokraterna i Landskrona har lämnat in en motion gällande funktionsnedsättning. Motionärerna vill utreda tillgängligheten för framför allt rullstolsburna och andra personer med gångsvårigheter, ta fram en plan för handikappsparkeringarna, höja parkeringsböterna på kommunalt ägd mark samt utreda förutsättningarna att via ett anställningsprogram eller andra incitament öka antalet personer med funktionsnedsättning i kommunal verksamhet.

Motion| Sverigedemokraterna Landskrona
Se personer med funktionsnedsättning
Funktionshindrad något som vissa är ifrån födseln, för andra kommer det via sjukdom och
för en grupp sker det via olyckor t.ex. trafikolyckor. Kontentan är att det kan hända oss alla
eller våra nära och kära. Landskrona Stad har via sin värdegrund BRA satt ribban högt hur
staden ska fungera.

I mångt och mycket fungerar detta ypperligt men bristerna ligger i hur staden fungerar för
personer med funktionsnedsättning. Tyvärr ställs den gruppen utanför på många sätt. Det är
t.ex. tillgänglighet i vår stadsmiljö där framkomligheten till många ställen i centrum och
stråket ned emot stadshuset som är det minst sagt bristande. Sen även vad det gäller att ta
in de personerna med funktionsnedsättning i stadens organisation brister det troligen.
Många med funktionsnedsättning står tyvärr långt från arbetsmarknaden, kanske p.g.a. den
stigmatisering som tyvärr finns om denna grupps kompetens på arbetsmarknaden.

Med anledning av ovanstående föreslår Sverigedemokraterna fullmäktige besluta:

Att – ge Teknik- och Serviceförvaltningen i uppdrag att utreda tillgängligheten för framför allt
rullstolsburna och andra personer med gångsvårigheter i stadens centrala delar och framför
allt mellan centrum och stadshuset.

Att – ge Teknik- och Serviceförvaltningen i uppdrag att ta fram en plan för
handikappsparkeringarna. Detta både i antal och också placering.

Att – ge Teknik- och Serviceförvaltningen i uppdrag att höja parkeringsböterna på
kommunalt ägd mark. Det belopp man får betala vid felparkering bör vara ytterst kännbart
förslagsvis 1300 Kr och skylta upp detta på lämpliga platser.

Att – ge Stadsledningskontoret uppdrag att utreda förutsättningarna att via ett
anställningsprogram eller andra incitament öka antalet personer med funktionsnedsättning i
kommunal verksamhet.

Läs motionen som PDF här.

SD Landskrona har lämnat in ett särskilt yttrande angående utbildningsnämndens digitaliseringsstrategi 2018-2021 gällande inriktningsbeslut för finansiering.

Digitaliseringsstrategi 2018-2021 – utbildningsnämnden – Inriktningsbeslut för finansiering

Mer programmering och mindre matematik. Det blir en tydlig konsekvens av den it-satsning inom skolan som regeringen presenterade förra året, i höst ska programmering in på skolschemat. Men det finns få kunniga lärare. Läroplanerna ska ändras för att minska ”digitalt utanförskap”. Från första klass ska alla lära sig grunderna i programmering och på gymnasiet ska den digitala läsningen öka. Lärarnas riksförbund, har frågat sina matematiklärare hur förberedda de är, och åtta av tio i grundskolan kände sig osäkra hur de skulle undervisa i programmering. Satsningar på teknik i skolan har inte bara svag vetenskaplig grund – det är även dyrt. Beräkningar visar att kostnaden för att köpa in datorer till en skola med 500 elever motsvarar cirka fyra lärartjänster, Landskrona har ca 8 000 elever. Skolorna lockas av datorernas låga inköpspris, men verkar bortse från dolda kostnader i form av teknik strul och reperationer som kan kosta mellan tre och fem gånger mer än datorernas inköpspris. Ett konkret förslag från Skolverkets nationella IT-strategi är att alla elever i grundskolans samtliga årskurser ska ha tillgång till ett personligt digitalt verktyg inom tre år, vilket de menar är viktigt för likvärdigheten. Men det bygger på en felaktig premiss om att elever från mindre bemedlade hem inte lär sig hantera och nyttja teknik i lika hög utsträckning som elever från resursstarka hem.

Olika forskningsrapporter pekar på att digitala verktyg kan hämma lärandet, framförallt om pedagogik och IT, som visar hur användandet av datorer i klassrummen inverkar negativt på inlärning och betyg, särskilt bland killar och lågpresterande elever. Samtidigt visar OECD:s analyser att inte ett enda land som under de senaste tio åren har satsat stora summor på teknik i klassrummet har lyckats höja resultaten i något ämne. Faktum är att de elever som presterar bäst i Pisa-mätningarna är de som använder datorer minst.

Kostnaden för utbildningsnämnden blir 44 mnkr under fyra år för att genomföra digitaliseringsstrategin, det anser vi att utbildningsförvaltningen får omprioritera inom sin befintliga budget när det gäller investering. Hur säkerställer Utb kompetensen bland lärarna när vi idag redan har svårt att rekrytera behöriga lärare?  Det finns för många frågetecken och vi anser att digitaliseringsstrategin är ogenomtänkt och därför deltog Sverigedemokraterna inte i beslutet.

Skolan har ett tydligt uppdrag att främja elevers utveckling. De ska kunna läsa, skriva och räkna. Hacka får de göra på hemkunskapen eller fritiden.

Stefan Olsson (SD)

Läs som PDF här.